1593

Tre hammarsmedjor anläggs, bl a Pinkhammaren – den största och

viktigaste smedjan.

1610

Masugnen drivs fem dygn i veckan under 2½ månad/år – den tid då

vattentillgången är tillräcklig för hyttan och hamrarna. Tillverkningen är

c:a 4 ton/dygn.

1630

Henrik Hentzel inför det s k tysksmidet.

1675

Brukspatron Johan Angerstein övertar driften i Vikmanshyttan.

1828

Bruket kommer i Ulff-släktens ägo genom Otto F. Ulff.

1848

Carl Reinhold Ulff, med initialerna CRU, utses till brukspatron

1860

Det första degelstålet, av märket CRU, tillverkas – det som skulle

komma att bli världens bästa verktygsstål!

1875

Vikmanshyttan går upp i nybildade Larsbo-Norns AB.

1904

Brukets näst sista hytta blåses ner.

1910-1912

Stålverket nybyggs nästan helt och hållet, ett tråddrageri inrättas och

fyra bostadshus om vardera åtta lägenheter byggs.

1914

Samlingslokalen Mojsen uppförs

1915

Brukets sista hytta, en träkolshytta, tas i bruk.

1916

En ny smidespress installeras och ett laboratoriebygge påbörjas.

1919

Bolagsjärnvägen färdigställs och valsverket invigs

1922

Wikmanshytte Bruks AB bildas.

1930

Smedjan får sin tionde ånghammare.

1939

Nytt kontor, nytt kolhus och Folkets hus välkomnas.

1941

Brukshotell byggs.

1948

Hårdmetalltillverkning påbörjas.

1965-1966

Wikmanshytte Bruks ”storhetstid” med c:a 1 050 anställda.

1968

Fusion med Stora Kopparberg

1970

Sista hyttan, som tagits ur bruk 1954, jämnas med marken.

1976

Slutet för den gamla stålindustrin.